Äntligen får hormonstörande- och miljögiftsegenskaper kriterier i CLP-förordningen.

Den 19 december 2022 beslutade EU-kommissionen om en ändring i CLP-förordningen ((EC) nr 1272/2008) som reglerar klassificering och märkning av kemiska ämnen. Ändringen innebär att det, efter beslut i Parlamentet och rådet, antas nya EU-gemensamma faroklasser för ämnen som är hormonstörande, bioackumulerande, persistenta eller mobila. De nya klasserna börjar tillämpas stegvis med start från år 2025.

Erfarenheter och vetenskaplig information som har erhållits genom införandet av REACH-förordningen ((EG) nr 1907/2006) visar ett behov att införa nya faroklasser för ämnen som har hormonstörande egenskaper och ämnen medmiljögiftsegenskaper.  Dessa ämnen har persistenta, bioackumulerande och toxiska egenskaper (PBT) och mycket persistenta, mycket bioackumulerande egenskaper (vPvB). Dessutom ska också ämnen som sannolikt har allvarliga effekter på miljön på grund av sina långlivade, rörliga och giftiga (PMT) och mycket långlivade, mycket rörliga (vPvM) egenskaper ingå. Detta är av stor vikt för att kunna hantera det stora och växande problemet med alla perflourerade ämnen vilka är mobila men där kunskaper om giftighet ofta saknas.

De nya faroklasserna är en del av EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet som planeras inom ramen för EU:s gröna giv eller Green deal för att uppnå miljömålet om en nollutsläppsvision för en giftfri miljö.  De antagna faroklasserna är en del av ett EU-initiativ, vilket innebär att de är kompletterande angivelser till FN:s GHS-faroklasser (i form av EUH-faroangivelser). Detta har också varit en kritik mot förslaget där EU länge strävat efter en global harmonisering. Men där behoven av dessa nya klasser är mer skriande.

Faroklassen för hormonstörande ämnen delas upp två grupper; en för hormonstörningar hos människor och en för hormonstörningar i miljön. Grupperna delas därefter upp i två kategorier: Kategori 1 – Orsakar hormonstörningar och Kategori 2 – Misstänkt orsaka hormonstörningar. Totalt antas fyra faroangivelser för hormonstörande ämnen, se fullständig lista över EUH-fraser nedan. Utöver detta antas fyra nya faroklasser för PBT-ämnen, vPvB-ämnen, PMT-ämnen och vPvM-ämnen, se fullständig lista över EUH-fraser nedan.

Kemiska blandningar som innehåller ett hormonstörande ämne ska klassas som Kategori 1 om det innehåller ett hormonstörande ämne ≥ 0.1 % och Kategori 2 om det innehåller ett hormonstörande ämne (Kategori 2) ≥ 1 %. För kemiska blandningar som innehåller ämnen som klassas som PBT/PMT och/eller vPvB/vPvM ska blandningen klassas om åtminstone ett ämne som uppfyller klassificeringen ingår i en koncentration om ≥ 0.1 %.

Företag ska ta fram säkerhetsdatablad för kemiska produkter som innehåller ≥ 0.1 % av ett hormonstörande ämne med Kategori 2, eller kemiska produkter som innehåller ett PBT/PMT/vPvB/vPvM i koncentration ≥ 0.1 %.

Företag ska klassificera och märka kemiska ämnen inom 24 månader och kemiska blandningar inom 36 månader från det datum då ändringen träder ikraft. Det finns övergångsbestämmelser för produkter som redan har placerats på marknaden.

Nya faroklasser i CLP

Hormonstörande ämnen:

Hormonstörande ämnen hos människor

Kategori 1 (ED HH 1); EUH 380: Kan orsaka hormonstörningar hos människor

Kategori 2 (ED HH 2); EUH 381: Misstänks orsaka hormonstörningar hos människor

Hormonstörande ämnen i miljön

Kategori 1 (ED ENV 1); EUH 430: Kan orsaka hormonstörningar i miljön

Kategori 2 (ED ENV 2); EUH 431: Misstänks orsaka hormonstörningar i miljön

PBT/vPvB:

PBT: EUH 440: Ackumuleras i miljön och i levande organismer, inbegripet människor.

vPvB: EUH 441: Ackumuleras kraftigt i miljön och i levande organismer, inbegripet människor.

PMT/vPvM:

PMT: EUH 450: Långlivat ämne som kan förorena vattenkällor

vPvM: EUH 451: Mycket långlivat ämne som kan förorena vattenkällor

Källa:

CLP Delegated Act (europa.eu)

Fler artiklar

Frukostwebinar: Är ditt företag redo för de nya PFAS-reglerna?

📅 Datum: Tisdag 22 april 2025
⏰ Tid: 08:30–10:00
📍 Plats: Online (länk skickas vid anmälan)

PFAS-frågan är hetare än någonsin. Nya lagkrav väntas träda i kraft under 2025 – men vad betyder det egentligen för ditt företag? Vilka produkter påverkas, och hur kan du säkerställa att ni är redo?

Många företag kämpar med att förstå omfattningen av den kommande regleringen, vilka ämnen som omfattas och hur de praktiskt kan identifieras och fasa ut dessa. Det är hög tid att ta kontroll över PFAS-frågan innan lagkraven blir en verklighet.

🔎 Under webinaret kommer vi att gå igenom:
✔️ Vilka befintliga lagkrav som finns för PFAS – och hur de påverkar just din verksamhet.

✔️Vilka nya lagkrav som väntas 2025 – och hur det förändrar sättet vi arbetar med frågorna.

✔️ Vilka produkter och branscher som berörs – hur man kan gå tillväga för att hitta produkter och varor som innehåller PFAS.

✔️ Hur du kan identifiera och eliminera PFAS – effektiva strategier för screening, testning och substitution.

✔️ Vilka testmetoder som finns – och hur du kan använda dem för att effektivisera arbetet.

✔️Är det ens möjligt att ställa krav på sina leverantörer att en vara eller produkt skall vara 100 % PFAS-fri?

💡 Varför delta?
🔹 Få kunskap och konkret vägledning om vad som händer inom PFAS-lagstiftningen.
🔹 Lär dig hur du kan arbeta proaktivt och undvika affärsrisker.
🔹 Få svar på dina frågor direkt från experter inom kemikalie- och produktlagkravsområdet.

🚀 Anmäl dig nedan och ta kontroll över PFAS-frågan innan det är för sent!

Ytterligare ämnen tillagda på kandidatlistan – påverkas era produkter?

ECHA har uppdaterat kandidatlistan med fem nya ämnen som kan ha allvarliga effekter på hälsa och miljö. Företag som tillverkar, importerar eller använder dessa ämnen i sina produkter kan behöva vidta åtgärder för att säkerställa efterlevnad.

De nya ämnena:

6-[(C10-C13)-alkyl-(branched, unsaturated)-2,5-dioxopyrrolidin-1-yl]hexanoic acid – Ämnet har lagts till på kandidatlistan på grund av dess reproduktionstoxiska egenskaper i kategori 1B, vilket innebär att det kan skada fertiliteten och det ofödda barnet. Det används främst i industriella applikationer, såsom smörjmedel, fetter, släppmedel och metallbearbetningsvätskor, där förbättrade mekaniska egenskaper eftersträvas. De huvudsakliga användningsområdena återfinns inom metallbearbetning, fordonsunderhåll och maskintillverkning. Ämnet är inte registrerat för användning i varor inom EU, vilket innebär att risken för att det påträffas i färdiga produkter är relativt låg. Dock kan det förekomma indirekt i varor där det använts i produktionsprocesser

O,O,O-triphenyl phosphorothioate (TPPT) – Ämnet har lagts till på kandidatlistan på grund av dess klassificering som persistent, bioackumulerande och toxisk (PBT). Ämnet används främst som tillsats i smörjmedel, fetter och hydraulvätskor för att förbättra deras prestanda under extrema tryck och temperaturer. Det fungerar också som flamskyddsmedel och mjukgörare i plast- och gummiprodukter (exempelvis PVC), vilket ökar materialens flexibilitet och hållbarhet. Ämnet används ofta i elektriska och elektroniska produkter för att förbättra brandsäkerhet och värmebeständighet.

Octamethyltrisiloxane – Ämnet är en siloxanförening som har lagts till på kandidatlistan på grund av dess klassificering som vPvB-egenskaper (mycket persistent och mycket bioackumulerande), vilket innebär att ämnet kan vara föremål för ytterligare regleringar och restriktioner inom EU i framtiden. Ämnet används främst som en komponent i smörjmedel, tätningsmedel och andra kemiska blandningar, men kan även förekomma i varor där ämnet har använts under tillverkningsprocessen. Produkter där ämnet förekommer är bland annat kosmetika, personliga vårdprodukter, tvätt- och rengöringsprodukter samt industriella applikationer såsom ytbehandling och som processhjälpmedel i tillverkningsindustrin.

Perfluamine – Ämnet har lagts till på kandidatlistan på grund av dess identifiering som mycket persistent och mycket bioackumulerande (vPvB). Det används främst som en specialkemikalie inom industrin, men kan även förekomma i varor. Bland dess huvudsakliga användningsområden återfinns halvledartillverkning, där det fungerar som värmeöverföringsmedium och används för termisk testning av halvledarkomponenter. Dessutom används ämnet för kylning av halvledarenheter och servrar, där dess stabila egenskaper gör det särskilt lämpat för avancerade tekniska applikationer.

Reaction mass of: triphenylthiophosphate and tertiary butylated phenyl derivatives – Ämnet har lagts till på kandidatlistan på grund av dess klassificering som persistent, bioackumulerande och toxiskt (PBT). För närvarande finns begränsad information om dess specifika användningsområden. Även om ämnet inte längre har någon aktiv registrering inom ramen för REACH i EU, innebär det inte att det är helt frånvarande i kemiska produkter eller varor. Det används bland annat i smörjmedel och fetter för fordon och maskiner samt i metallbearbetningsvätskor, där det bidrar till att förbättra prestanda och skydda mot slitage.

Vad innebär detta för företag?

Företag som hanterar dessa ämnen i sina leveranskedjor kan påverkas av ökade informationskrav och framtida restriktioner. Om ämnena förekommer i en halt över 0,1 % krävs dessutom att information delas vidare i leveranskedjan. Det är därför viktigt att:

✅ Kartlägga om ämnena förekommer i era produkter

✅ Säkerställa att leverantörer kan tillhandahålla relevant information

✅ Utvärdera alternativa lösningar vid behov

Behöver ni hjälp att förstå hur detta påverkar er verksamhet? På Chemity hjälper vi företag att navigera i EU:s kemikalielagstiftning och säkerställa efterlevnad. Kontakta oss för att diskutera hur vi kan stödja er!

Låter intressant. Kontakta mig gärna!