Den 18 juli trädde den nya ekodesignförordningen i kraft. Har du koll på vad detta innebär för ditt företag?

augusti 22, 2024

Den 18 juli 2024 trädde EUs nya ekodesignförordning i kraft och markerade en viktig övergång mot mer hållbara produkter på den europeiska marknaden. Denna förordning ersätter successivt de tidigare direktiven från 2009 och inför strängare miljökrav på ett bredare sortiment av produkter.

Viktiga förändringar

Den nya förordningen täcker nu nästan alla produkter som säljs inom EU, med undantag för några få produktkategorier som livsmedel, läkemedel och veterinärmedicinska produkter. Tidigare var fokus enbart på energirelaterade produkter.
Alla produkter kommer att få ett digitalt produktpass som ska innehålla information om bland annat råmaterial, tillverkningsprocesser och miljöpåverkan, vilket ska underlätta för konsumenter att göra miljömedvetna val.
Det läggs större vikt vid produkters hållbarhet, reparerbarhet och återvinningsbarhet för att förlänga deras livscykel och minska avfall.
Nya skärpta regler hanterar produktföråldring och kassering av osålda varor, vilket inkluderar restriktioner för hur dessa får hanteras.

Tidplan

Den första arbetsplanen för ESPR för ett antal prioriterade produktgrupper förväntas vara klar i april 2025. Deadlines och övergångsperioder för ekodesignåtgärder förväntas specificeras i delegerade akter, med de första förväntade omkring 2026 för vissa textilier och stål. Med en övergångsperiod på 18 månader bör kraven träda i kraft omkring 2027/2028.

Vad innebär detta för företag?

Om ditt företag marknadsför produkter inom EU är det viktigt att börja utvärdera påverkan av ESPR och hålla sig informerad om dess genomförande. Detta är särskilt viktigt för företag som arbetar med prioriterade produkter som textilier och stål.

Det kan även vara bra att bekanta sig med den nya definitionen för hälso- och miljöfarliga ämnen. För första gången introduceras en definition av ”ämnen som kan inge betänkligheter” (substances of concern), som har en bredare innebörd än de tidigare SVHC-kriterierna (Substances of Very High Concern). Kategorin omfattar exempelvis ämnen som orsakar kronisk toxicitet för vattenmiljön, är farliga för ozonskiktet, eller orsakar specifik organtoxicitet, samt ämnen som negativt påverkar återanvändning och återvinning av material.

Åtgärder för företag

Hållbar produktdesign: Företag behöver prioritera design av produkter som är mer hållbara, reparerbara och återvinningsbara. Det innebär att tänka om kring val av material, tillverkningsprocesser och produktens hela livscykel.

Ökad transparens och efterlevnad: Företag behöver förbättra sin transparens genom att tydligt märka produkter och ge detaljerad information om deras miljöpåverkan. Att följa de nya reglerna kräver bättre kontroll över produkters efterlevnad.

Samarbete genom hela leverantörskedjan: Företag behöver samarbeta genom alla led i leverantörskedjan för att säkerställa att produkten uppfyller hållbarhetskraven och utveckla hållbara lösningar tillsammans med branschpartners.

Genom att ta dessa steg kan ditt företag ligga i framkant av hållbarhetsutvecklingen och säkerställa att det är redo för de nya kraven som ställs av EUs ekodesignförordning.

Läs mer här:

https://commission.europa.eu/energy-climate-change-environment/standards-tools-and-labels/products-labelling-rules-and-requirements/sustainable-products/ecodesign-sustainable-products-regulation_en?prefLang=sv

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32024R1781&qid=1719580391746

Fler artiklar

Frukostwebinar: Är ditt företag redo för de nya PFAS-reglerna?

Datum: Tisdag 22 april 2025
Tid: 08:30–10:00
Plats: Online (länk skickas vid anmälan)

PFAS-frågan är hetare än någonsin. Nya lagkrav väntas träda i kraft under 2025 – men vad betyder det egentligen för ditt företag? Vilka produkter påverkas, och hur kan du säkerställa att ni är redo?

Många företag kämpar med att förstå omfattningen av den kommande regleringen, vilka ämnen som omfattas och hur de praktiskt kan identifieras och fasa ut dessa. Det är hög tid att ta kontroll över PFAS-frågan innan lagkraven blir en verklighet.

Under webinaret kommer vi att gå igenom:
Vilka befintliga lagkrav som finns för PFAS – och hur de påverkar just din verksamhet.

Vilka nya lagkrav som väntas 2025 – och hur det förändrar sättet vi arbetar med frågorna.

Vilka produkter och branscher som berörs – hur man kan gå tillväga för att hitta produkter och varor som innehåller PFAS.

Hur du kan identifiera och eliminera PFAS – effektiva strategier för screening, testning och substitution.

Vilka testmetoder som finns – och hur du kan använda dem för att effektivisera arbetet.

Är det ens möjligt att ställa krav på sina leverantörer att en vara eller produkt skall vara 100 % PFAS-fri?

Varför delta?
Få kunskap och konkret vägledning om vad som händer inom PFAS-lagstiftningen.
Lär dig hur du kan arbeta proaktivt och undvika affärsrisker.
Få svar på dina frågor direkt från experter inom kemikalie- och produktlagkravsområdet.

Anmäl dig nedan och ta kontroll över PFAS-frågan innan det är för sent!

Ytterligare ämnen tillagda på kandidatlistan – påverkas era produkter?

ECHA har uppdaterat kandidatlistan med fem nya ämnen som kan ha allvarliga effekter på hälsa och miljö. Företag som tillverkar, importerar eller använder dessa ämnen i sina produkter kan behöva vidta åtgärder för att säkerställa efterlevnad.

De nya ämnena:

✔ 6-[(C10-C13)-alkyl-(branched, unsaturated)-2,5-dioxopyrrolidin-1-yl]hexanoic acid – Ämnet har lagts till på kandidatlistan på grund av dess reproduktionstoxiska egenskaper i kategori 1B, vilket innebär att det kan skada fertiliteten och det ofödda barnet. Det används främst i industriella applikationer, såsom smörjmedel, fetter, släppmedel och metallbearbetningsvätskor, där förbättrade mekaniska egenskaper eftersträvas. De huvudsakliga användningsområdena återfinns inom metallbearbetning, fordonsunderhåll och maskintillverkning. Ämnet är inte registrerat för användning i varor inom EU, vilket innebär att risken för att det påträffas i färdiga produkter är relativt låg. Dock kan det förekomma indirekt i varor där det använts i produktionsprocesser

✔ O,O,O-triphenyl phosphorothioate (TPPT) – Ämnet har lagts till på kandidatlistan på grund av dess klassificering som persistent, bioackumulerande och toxisk (PBT). Ämnet används främst som tillsats i smörjmedel, fetter och hydraulvätskor för att förbättra deras prestanda under extrema tryck och temperaturer. Det fungerar också som flamskyddsmedel och mjukgörare i plast- och gummiprodukter (exempelvis PVC), vilket ökar materialens flexibilitet och hållbarhet. Ämnet används ofta i elektriska och elektroniska produkter för att förbättra brandsäkerhet och värmebeständighet.

✔ Octamethyltrisiloxane – Ämnet är en siloxanförening som har lagts till på kandidatlistan på grund av dess klassificering som vPvB-egenskaper (mycket persistent och mycket bioackumulerande), vilket innebär att ämnet kan vara föremål för ytterligare regleringar och restriktioner inom EU i framtiden. Ämnet används främst som en komponent i smörjmedel, tätningsmedel och andra kemiska blandningar, men kan även förekomma i varor där ämnet har använts under tillverkningsprocessen. Produkter där ämnet förekommer är bland annat kosmetika, personliga vårdprodukter, tvätt- och rengöringsprodukter samt industriella applikationer såsom ytbehandling och som processhjälpmedel i tillverkningsindustrin.

✔ Perfluamine – Ämnet har lagts till på kandidatlistan på grund av dess identifiering som mycket persistent och mycket bioackumulerande (vPvB). Det används främst som en specialkemikalie inom industrin, men kan även förekomma i varor. Bland dess huvudsakliga användningsområden återfinns halvledartillverkning, där det fungerar som värmeöverföringsmedium och används för termisk testning av halvledarkomponenter. Dessutom används ämnet för kylning av halvledarenheter och servrar, där dess stabila egenskaper gör det särskilt lämpat för avancerade tekniska applikationer.

✔ Reaction mass of: triphenylthiophosphate and tertiary butylated phenyl derivatives – Ämnet har lagts till på kandidatlistan på grund av dess klassificering som persistent, bioackumulerande och toxiskt (PBT). För närvarande finns begränsad information om dess specifika användningsområden. Även om ämnet inte längre har någon aktiv registrering inom ramen för REACH i EU, innebär det inte att det är helt frånvarande i kemiska produkter eller varor. Det används bland annat i smörjmedel och fetter för fordon och maskiner samt i metallbearbetningsvätskor, där det bidrar till att förbättra prestanda och skydda mot slitage.

Vad innebär detta för företag?

Företag som hanterar dessa ämnen i sina leveranskedjor kan påverkas av ökade informationskrav och framtida restriktioner. Om ämnena förekommer i en halt över 0,1 % krävs dessutom att information delas vidare i leveranskedjan. Det är därför viktigt att:

✅ Kartlägga om ämnena förekommer i era produkter

✅ Säkerställa att leverantörer kan tillhandahålla relevant information

✅ Utvärdera alternativa lösningar vid behov

Behöver ni hjälp att förstå hur detta påverkar er verksamhet? På Chemity hjälper vi företag att navigera i EU:s kemikalielagstiftning och säkerställa efterlevnad. Kontakta oss för att diskutera hur vi kan stödja er!